Kristýnka är sex år gammal och drabbas av cerebral pares.

Efter en dålig slut av graviditet och en komplicerad förlossning kämpade hon för sitt liv. En svår kvävning orsakade många komplikationer i hennes utveckling.

Hon tillbringade sin första vecka på intensivvårdsavdelningen där hon lyckades stabilisera sig tack vare utmärkt vård och kunde släppas i sin mammas famn. Det var början på ett nytt liv, inte bara för henne utan för hela familjen. Många undersökningar, rehabiliteringar och nödvändighet att vänja sig vid ett nytt liv med en liten bebis som behöver extra omsorg. Týnka har genomgått och fortsätter att genomgå många terapier som syftar till att lära henne och göra henne så självständig som möjligt. Vi åkte till en kurort för första gången när hon var ett år gammal och sedan åkte hon dit flera gånger eftersom det var effektivt och meningsfullt för henne. Kristýnka är väldigt motståndskraftig och kämpar hårt mot varje utmaning och hon slutar aldrig försöka så vi började med intensiv rehabilitering. Den täcks tyvärr inte av den offentliga sjukförsäkringen. Kristýnka deltar i fysioterapi, arbetsterapi och logopedi, vilket har blivit en stabil del av hennes vardagsliv. Varje terapi täcks av vår familjebudget eftersom vi strävar efter maximal effekt och efter att vår dötter blir nöjd. Tack vare det kan Týnka ta flera steg självständigt, hon kan sitta upp och röra sig mestadels på knäna. Hon använder bilder för att kommunicera, vilket gör att hon kan säga vad hon behöver. Hon talar inte och kan bara några få ord. Hon förstår dock allt perfekt och det ger oss stort hopp. När hon växer kommer hon kanske att kunna kommunicera och vara inte så beroende av att någon annan fattar beslut åt henne.

Den största delen av omsorgen, både i form av tid och framför allt pengar, ligger dock hos vår familj eftersom vi väljer den väg som, även till en stor kostnad, visar den största effekten för Kristýnka och hjälper henne att på ett fantastiskt sätt kämpa med sin funktionsnedsättning och överkomma sina egna gränser.

I år lyckades vi äntligen prova hippoterapi och delta i en veckolång intensiv hipporehabilitering i CH MIRÁKL. För första gången åkte vi dit med hopp men vi visste inte vad vi skulle invänta. Men vi var väldigt överraskade när vi såg vad hästarna och människorna där gav henne. Vi var där två gånger och Kristýnkas rörelse har helt förändrats. Nu tillbringar hon mycket mer tid med att gå och röra sig på benen (och inte på knäna). Man kan se hur mycket självförtroende, lugn kunskap om sin egen kropp den här behandlingen ger henne. Därför vill vi att hon deltar i den här rehabiliteringen tre gånger om året - det är den rekommenderade intensiteten.

I september börjar Týnka skolan och hela familjen ser fram emot att få veta vad den här förändringen kommer att medföra!